Pojken med badbyxorna...

(...och en kärleksförklaring till Kavala...)
 
 

Kavalla, Östra Makedonien, Grekland

Äventyren fortsätter. När vi förra våren seglade norrut från Naxos lämnade vi de vitkalkade sockerbitshusen med de blå fönsterluckorna bakom oss. Sakta förändrades landskapet och en ny typ av bebyggelse dök upp. Hus byggda av tegel och sten, kanske inte lika iögonfallande som de vita - men vackra ändå. Turisterna glesade ut för att ge vika åt en mer omväxlande och vild natur. Dagar kunde gå utan att vi träffade människor och när det väl hände så var det vid något ensligt hus eller en liten by, där livet går sin gilla gång. Getter som vallades och tuppar som gal. Vänliga ansikten och invånarna verkade ta vår närvaro med ro. Ibland ett tandlöst leende från någon gammal man som vilade sin knotiga och värkande kropp under ett olivträd. Ingen stress och ett lugnare tempo och helt annat än det vi tidigare sett av Grekland. Vi gillade vad vi såg.

 

 

I februari besökte vi Kavalla. Då tog vi bilen från Thessaloniki och stannade över en dag. Efteråt bestämde vi oss att vi ville segla hit, vilket vi nu gjort. Dagarna här har varit fantastiska, inte minst för besöket i Svenska Huset. För oss är det lyx. Det är förvisso inte så svårt att tillfredsställa ett par som oss, som bor trångt på Wilma. I båten klarar vi precis ståhöjden och sängarna rör sig ständigt. Första dagen i huset gick vi lite vilse, det är flera hundra kvadratmeter stort. Det är högt i tak och inredningen är i stort sett intakt från tiden då Kavallahuset utgjorde residens åt Tobaksbolagets utsända. Möblerna har idag ett högt design- och kulturvärde, inte minst de som Axel Einar Hjorth skapat. Han var chefsarkitekt på NK och flera av hans skapelser visades på världsutställningarna under 1920- och 1930-talet. Då Kaptens mamma under många år arbetade för NK så ligger Nordiska Kompaniet oss lite extra varmt om hjärtat. Som kuriosa kan vi berätta att Kapten i tioårsåldern fick agera fotomodell för NK. Han fotograferades i allehanda badbyxor och visade upp badleksaker vid något av Stockholms mer fashionabla badhus. Nordiska Kompaniet var sannolikt Kaptens första uppdragsgivare och han fick faktiskt betalt för de uppdrag han gjorde där.

 

 Fotomodellen...här utan badbyxor!

Kavallahuset är byggt uppe på en höjd och när huset uppfördes fanns nästan ingen annan bebyggelse här. Idag trängs husen desto mer på denna kulle. Känslan av en grekisk motsvarighet till San Francisco slår oss med de branta backarna som leder ner mot havet. Ena kvällen fann vi en restaurang i en gränd och gästerna var idel greker. Fyra musikanter spelade och sjöng och stämningen var fantastisk. Vi kunde inget annat göra än att slå oss ner. Den enkla men vällagade grekiska maten är svår att inte förälska sig i - tomater som smakar tomater, tzatziki, oliver, gratinerad aubergine, grillad ost och en välstekt köttbit med en citronklyfta till. Plötsligt faller alla greker in i en allsång, alla utom vi som vare sig kunde text eller melodi. Vid bordet intill reser sig då en kvinna upp och hon sätter sin armbåge i Styrman Pimpstens sida, som stöd och hjälp för att vi ska klara sången. Hon sjunger och visar och ögonen glittrar på kvinnan. Hennes gest att vilja inkludera oss gör oss alldeles rörda. Kanske att damen hade lite vin och ouzo innanför den storblommiga klänningen, men kärlek var det likväl.

 

 Grekiska musikanter...

 Kavalla och Greklands koppling till Sverige är uppenbar. Det märks inte minst i Atheninstitutets arbete med att främja till ömsesidigt utbyte länderna emellan. Särskilt inom litteratur, kultur och vetenskap - och Kavallahuset tillhör Swedish Institute in Athen. Det är i ett sådant projekt som vi nu blivit inbjudna, Kapten Betong och Styrman Pimpsten på Wilma. Vi ska tillsammans med Svenska Huset i Kavalla representera Sverige i Kavallas Multinationella Festival Cosmopolis. Men på grund av pandemin kommer festivalen genomföras på lite annat vis i år. Ett filmteam dyker upp för att filma Styrman när hon lagar en klassisk svensk smörgåstårta. Spännande, men om det får ni läsa i nästa inlägg.

 

Skepp och Hoj!

 

 Mer bilder från huset...

 Husets framsida...
Huset är K-märkt...
Vår läshörna, här har vi suttit och läst och lyssnat på musik på kvällarna...
En mycket gammal radioapparat...

Vindruvor växer i trädgården...
 
Hängmatta för den trötte...
 
Övervåningens kök är av äldre snitt och vansinnigt charmigt, här har tiden stått stilla...
 
En kran av äldre modell...
 
Trappan i svartvitt...
 
Salongen/Allrummet är fyllt av designmöbler från NK...
 
Utsikten...vi älskar norra Grekland...
 
En fyrfota liten vän...
 
Örtagård, trädgårdsland, vinrankor och olivlund finns här...
 
Svenska Husets entréskylt...
 
Design Axel Einar Hjorth, Nordiska Kompaniet...
 
Lampan över det stora matsalsbordet har en enorm omkrets, lite för stor att ha på Wilma men här gör den sig fint...
 
Utsikten åt andra hållet, Kavalla är välbebyggt idag...
 
Vi passade på att tvätta upp lakan när vi var på besök, här uppe på takterassen...
 
En gammeldags mat-hiss går genom huset...
 
En möbelarkitekt av rang, Axel Einar Hjorth...
 
Over and Out
1 Christina:

skriven

Oh..... så läckert med dessa bilder.... man blir liksom lite extra kär ..... för denna värme och go mat...: får änna smaken på tungan liksom.... 😍😍😍
Får bli en liten grekisk sallad i afton efter att ha varit på hugget i trädgård ett par timmar.... gottegrisar ❤️❤️❤️😘🤗

Svar: Grekisk sallad är så vansinnigt gott...jag hade innan inte riktigt förstått att det ska vara oregano på salladen. Trodde det var italienarnas krydda men det är likamycket grekernas. Njut!
Projekt Sunshine

Kommentera här: