Burspråk på båt...

 (...efter att Wilma drabbats av inkontinens...)

 

 

 
 Kalamaria, Thessaloniki, Grekiska Fastlandet
 

Rent hypotetiskt så skulle vi kunna fortsätta segla hela vintern och enkom ligga på ankare, det är Wilma gott och väl rustad för. Vi klarar strömförsörjningen ombord, den mörka årstiden till trots och dieselkaminen värmer oss fint. Det är ju dessutom gratis att ankra, mot att ligga i hamn. Men samtidigt - vintern ÄR ett bra tillfälle att vårda båt med all tänkbar service inom räckhåll. Så därför föll valet på Kalamaria.

 

Denna vinter är dessutom lite annorlunda, för nu har vi en segling bortom Medelhavet att tänka på. Vi vill såklart ha den allra bästa versionen var Wilma om vi ska utsätta henne för oceaner och tuffare förhållanden. Tro nu inte att vi kommer att korsa Atlanten i morgon liksom. Inte ens inom några månader för man seglar på säsonger. Vi är ju dessutom inte kända för att vara några snabbseglare. Tog det oss flera år att segla från Sverige till Grekland så ska vi inte chocka omgivningen med att hasta förbi en massa sevärt och försöka slå hastighetsrekord med vår båt av betong. Så vad har vi gjort då, medan vi legat här???

 

När vi ligger i hamn så jobbar vi med underhåll och förbättringar, här i Kalamaria... 
 

 I somras erfor vi att det rann in vatten mellan styrhytt och däck när vi seglade i hårda kastvindar och spöregn. Vi låg på en tuff kryss och vid varje översköljande våg letade sig vatten in i båten, precis i regionen där vi har elcentralen placerad, inte bra! Efter den seglatsen tätade Kapten läckan provisoriskt med beslutet att göra en rejäl överhalning under vintern, vilket vi nu gjort.

 När Kapten började titta närmare på problemet så upptäckte han småläckage lite var stans kring styrhytten. Styrhytten är byggd i plywood med plastat tak, medan sidorna bara varit målade. Detta har ändå fungerat i trettiofem år och vi har därför lite överseende med att Wilma blivit lite inkontinent på äldre dar. Hon har ju trots allt legat i havet sommar som vinter under hela sin livstid.

 Att plasta styrhyttens sidor var den självklara lösningen. Men risken fanns att det skulle kunna bli ett framtida läckage i kanten mellan fönsterramens gummilist och plasten, om man inte plastar upp en bit under listen vill säga. Men att byta list visade sig inte vara så enkelt, en ny list av vår modell var svårare att finna än en isbit i öknen. Skulle vi verkligen behöva byta ut alla de sex rutorna av 8 mm härdat glas? Lite synd tyckte vi, det hela började likna ett stort byggprojekt minst sagt.

 (Vill här bara upplysa om att vi känner till att det inte heter fönster på båt, utan ventil. Men vi säger ändå fönster - bara för att retas).

 

 Kapten fick helt enkelt sätta på sig tänkarmössan och komma på en alternativ lösning utanför den berömda boxen. Snart återkom han med en idé, vilken låg i att placera ett nytt fönster UTANPÅ de gamla befintliga - med övergången gömd bakom det nya glaset. Garanterat läckagefritt och superstarkt! Ingen våg i världen skulle kunna slå hål på Wilmas fönster.

 Kapten bollade tanken med sin vän Konstruktören som biföll förslaget. Därefter specialbeställdes ramar och glas från Sverige. Dessa skickades därefter ner till Grekland på den berömda pallen vi skrivit om tidigare. Efter många moment kan vi nu presentera resultatet. Tada! Dubbelglas på Wilma! Vi är fantastiskt nöjda med resultatet. Innan hade vi farhågor för eventuell kondens mellan glasen, men det har vi inte haft trots stor skillnad i temperatur ute kontra inne. Om man inte tittar noga så ser man inte att det sitter ett fönster utanpå det gamla, utan det ser bara ut som ett utbyggt fönsterparti, likt ett mini-burspråk. Se och häpna!

 

 Styrhyttens sidor slipas rena från färg så plasten kan fastna...
 
 Plastat har vi gjort förut i våra dagar, flera ton. Kapten börjar här blanda polyester med härdare...
 
 De specialbeställda ramarna tillverkades med pusselfattning, lättare att frakta och mindre spill vid tillverkningen. Ute i de halländska skogarna hittade vi firman som kunde hjälpa oss... (ursäkta bristande bildkvalité)
 
(Ännu en bild av kass kvalitet...) Här testar vi så glaset och ramen passar. Även de nya rutorna är av 8 mm härdat glas och dessa tillverkades uppe i de småländska skogarna. Heja för svenska företag som valt att inte flytta sin verksamhet till Kina... 
 
 Styrhyttssidorna är här plastade och målade. Montering av ramar pågår, dessa skruvas och tätas med sikaflex...
 
Därefter limmas glasen på, och kanterna fogas och målas...
 
 Färdiga resultatet, små burspråk på Wilma och numera dubbelglas, detta ska väl stå pall för busväder ute på oceanerna. Styrhytten är dessutom helt tät nu...
 
 
Tack bästa Konstruktören som förvandlat Kaptens handritade skisser till något som går att använda i verkligheten, såväl avseende konstruktion som CAD-ritning. Puss på dig!😚

Skepp o Hoj!

Kommentera här: