Inte bara för syns skull...

(...och Felix ler från sin himmel...)
 
 

Kalamaria, Thessaloniki, Grekland

Sedan utegångsförbudet trädde i kraft för snart två veckor sedan har vi endast varit utanför hamnområdet vid ett par tillfällen. På något vis har vi snabbt anpassat oss. Om det inte vore för det stora högtalarsystemet på stan som dagligen ropar ut stränga förhållningsregler till invånarna, hade vi knappt märkt av att landet stängt ner. Om mornarna när vi just vaknat, känns allt som en dröm. Men så fort högtalarsystemet drar igång och förkunnar att ingen får gå utanför sina hem så blir vi påminda. Utegångsförbud, ja just ja. Vi mår trots omständigheterna bra och vi klarar oss fint, andra har det nog betydligt mer bekymmersamt.

 Att vi nu inte får segla har gett oss extra tid att pyssla med Wilma. Häromdagen satte vi upp Wilmas reservlanternor inne i båten. Dekorativt pryder de varsitt hörn av styrhytten och byssan, som en bättre stämningshöjare och för den osäkre – en påminnelse om vad som är styrbord och babord. Men framför allt så är det en plats för lanternorna att bo på när de inte tjänstgör som navigationsljus. För de fungerar faktiskt, trots att de är av äldre snitt och drivs på fotogen.

Inte bara för syns skull, de bär en funktion...

 

Bakgrunden är den att Felix, tillika Kapten Betongs pappa, skaffade lanternorna på 70-talet i samband med att han började bygga Wilma. Felix var en man som ogärna lämnade något åt ödet. Inte heller hade han full tilltro på ny teknik. Så när han monterade de elektriska navigationsljusen så ville han ha en reservplan utifall lanternorna skulle få glappkontakt eller gå sönder ute på havet. I en butik i Gamla Stan i Stockholm kom han över ett par fotogenlanternor som han därefter renoverade varsamt. Han målade upp dem och satte i nya vekar. Prydligt splitsade han en bit tjärad märling, ett fästsnöre - så lanternorna inte skulle kunna gå förlorade i havet, om de mot förmodan skulle lossa från sina fästen.

Bevis på Felix klurigheter, självklart ska fotogenlanternan surras för storm...
 

När vi röjde upp hemma hos Felix i höstas, efter hans bortgång - så fann vi fotogenlanternorna på nytt och det var en självklarhet att dessa skulle få återförenas med Wilma. Faktum är att fästena till fotogenlanternorna hela tiden suttit på Wilma där de väntat på sina kamrater. Reservlanternornas fästen är placerade strax för om de elektriska sidolanternorna. Historien är lite smått rörande kan vi själva känna, så därför ville gärna berätta för er. Vi tror att Felix ler från sin himmel.

Detta är styrbordslanternan...
 
 Sidolanternerna är trekantiga med en halvcirkelformad framsida, allt för att passa på lanternfästet ute...
 
Fästena till reservlanternorna har hela tiden suttit och väntat på sina kompisar (det ensamma fästet). På mahognybrädan sitter Wilmas ordinarie (elektriska) sidolanterna, samt en strålkastare (arbetsbelysning). Nu finns även möjligheten att komplettera med fotogendriven ljuskälla...
 
 Gammal men funktionell, Felix satte för många år sedan i en ny veke...
 
 Det här är vårt hem...inte lätt att få det hemtrevligt i en båt, men vi gör vårt bästa. Vi trivs... Fotogenlanternan, den röda som avser babord (vänster) syns i hörnet...
 

Vi har även pysslat med en rad annat ombord, men vi delar upp inläggen lite så har ni något att se fram emot att få läsa. På återseende!

 

Skepp o Hoj!

 

 Grekland - långsegling - långsegla - segla i grekland - Felix Norberg - antika fotogenlanternor - vårt hem på köl - utegångsförbud i Grekland - Coronavirus - Wilma seglar - S/Y Wilma - Kapten Betong - Styrman Pimpsten - styrbord och babord - båtrenovering - pyssel ombord

 

1 Stellan Bengtsson:

skriven

Hej Helena o "Tjoppe"! Kul att läsa om lanternorna. Beträffande Corona-eländet, så kan man säga att "inget ont utan att det har något gott med sig". Nu får Ni kanske gjort det, som inte skulle blivit av annars. Eller, iaf senare. Ha det bra i "isoleringen"! Ni överlever säkert!

Svar: Tack Stellan, var rädd om dig därhemma. Och det är så sant så, att inget ont som inte har något gott med sig. Klart vi överlever, vi är ju överlevnadskonstnärer (fniss). Stor KRAM!
Projekt Sunshine

2 Christina o Mikael:

skriven

Hej våra Tjoppar 😃😉😉😉🤗
Sicket liv det blivit 😒😟☺️...... våra utlandskunder kan inte hämta sina båtar och vi kan inte gå på bröllop.... hälsa på våra föräldrar som är till åren komna.... vi vill ju inte smitta dem ...och de kan inte gå å handla .... så de känner sig inlåsta och tycker det blivit trist och långtråkigt nu 🥺🤭 Får ställa matkassen utanför dörren och prata med dem med några meters avstånd..... far är dryga 88 år så förhoppningsvis får han hänga med lite till 😘🥰 Här hemma är det trist med både verksamhet och försäljning så vi får ta en fundering extra med pensionen 😉😉😉
❤️ Annars myser vi i vårt hem och tycker om varandra som tidigare 😉😊 och gosar med kattskrället som är tröttsam som inte äter mat som serveras..... får bli strejk med serveringstillståndet och karantän 😉
Träffade paret Johansson som snabbast igår och ser framemot en vickning tillsamman ganska snart ❤️🥰
Ha det nu så mysigt Ni kan 😘🤗


Svar: Hej hopp vänner. Ja corona, vad säger man...aldrig har man väl längtat så mycket efter en sorti så mycket som till den!!! Kanske ni blir pensionärer på heltid nu om viruset inte vill ge sig??? Bra att ni myser med varandra, det gillar vi. Trevligt att ni sprang på paret Johansson...nu är det er tur att ha dem, och inte vi (fniss). Take care, och hoppas era föräldrar mår bra trots den utdragna isoleringen. Vi skickar dem (och er) en kram!
Projekt Sunshine

Kommentera här: