Responsen...

(...lät inte dröja på sig...)

 

 

 
Kalamaria, Thessaloniki, Grekiska fastlandet
 

 

Vilken fantastiskt respons vi fått, såväl från er därhemma med glada tillrop och bidrag till sopsäckar och annan städutrusning. Tusen, tusen tack! 💜 Även förbipasserande greker har reagerat, som denna soliga söndag promenerade i det sköna vädret. De flesta grekerna gick tysta, men nyfikna förbi. Men flera stannade och pratade. Några enstaka visade oförstående kring intitivativet där de frågade "what are you doing?"

 ”I pick up plastic from the beach”

 

 Svaret landade i deras ansikte som något helt nytt och otänkbart. Någon replikerade, att det är ju lönlöst att städa. Insikten om att vi har olika inställning till nedskräpningen infann sig hos Styrman. Greker känner generellt en större uppgivenhet än svenskar. Man tror verkligen inte på att den lilla människan kan göra någon skillnad och någon tradition som att slå sig samman som ett kollektiv, finns inte på samma sätt. Det är en mycket svensk företeelse att göra saker ihop. Vi svenskar har en lång tradition av ideellt arbete, allsång och av att sitta nakna i bastu ihop. Det är inte så konstigt att vi har ett eget begrepp för att dricka kaffe tillsammans, det vi kallar för fika - som mer syftar på den sociala samvaron än på själva surplandet. Vi svenskar såväl tror som vet, att med gemensamma krafter så blir det både roligt, rätt och lätt. Vi är vana att få medbestämma. Därtill är svenskar rätt flitiga, kanske för att det inte är så varmt i vårt land...

 Styrman fick sin förklaring närmare, när greken Antonis kom förbi. Han undervisar i fysik och var den första att inleda ett längre samtal. Det blev en välbehövlig paus i arbetet, mycket av den plasten som plockas upp ligger dyigt i vattenbrynet och stövlarna suger fint fast. Antonis visade glädje för engagemanget och undrade om Styrman kanske kunde besöka hans skola någon dag, för att prata om nedskräpningen. Det behövs ändrad attityd hos de unga.

 

greker gillar såklart inte att det är nedskräpat, men steget till att börja plocka själv är för stort” förklarade Antonis.

 

Han nämner saker som att grekerna, särskilt efter den ekonomiska krisen, känner uppgivenhet och vanmakt. Många tycker det är myndigheternas ansvar för hur det ser ut och barnen har inga minnen av ett rent Grekland, de har vuxit upp med nedskräpningen.

 Samtalet var mycket givande och Styrman berättade att hon tror på, att med gemensamma krafter så kan Grekland städas fort. Att om tio miljoner greker plockar ett skräp från backen varje dag, så blir det tio miljoner bitar plockade. På två dagar så är det tjugo miljoner och så vidare. Mot att som nu, alla sitter och pekar på varandra och tycker det är den andres ansvar. Det kommer inte att lösa problemet.

 Innan Antonis försvann vidare på sin söndagspromenad så fotograferade och filmade han Styrman. Filmen la han sen upp på sociala medier för att sprida nyheten, att det står en svensk tjej och städar grekernas stränder.

 

 På avstånd syns inte skräpet, det är en rätt vacker strandremsa och många söndagspromenerar här...
 

Plocket av skräp fortsatte och när gamla gubbar kom förbi sa de något på grekiska och det blänkte till i ögonen av tacksamhet. Den äldre generationen visade uppenbara tecken på det positiva tilltaget. Styrman uppfattade ordet ”bravo” som upprepades flera gånger, så hon log som en sol tillbaka.

 När solen började gå ner så höll flitens lampa fortfarande på. Då kommer en medelålders kvinna fram och hon presenterar sig som Lina. Ett fantastiskt samtal uppstår. Lina är engagerad i unga människors psykiska hälsa och hon berättar att unga greker inte känner någon framtidstro. Dagligen möter hon barn som blivit apatiska. Kvinnan är lärare (precis som Antonis) och hon undervisar i matematik. Lite överraskande så frågar Lina om hon får hjälpa till att städa stranden, hon kan om eftermiddagarna. Lina menar att en annan attityd är det som behövs, hon säger ”it´s about the mindset” och menar att nedskräpningen också har del i den psykiska ohälsan hos unga.

 

 När solen går ner så städas det ännu...
 

Så från och med nu så kommer det vara två kvinnor på stranden som plockar. När Styrman senare skulle krypa till kojs på kvällen, så ser hon meddelandet som landat i mobilen. Det kommer från Lina.

 

Today you made my day. You are my inspiration and I am very happy. See you tomorrow at three o´clock”

 

Ja vad säger man?! Det är ju fantastiskt och kan detta engagemang växa sig så är allt vunnet. För blir stranden ren, så finns där faktiskt inga förflorare - för då blir vi alla vinnare.

Fortsättning följer...

 

Skepp o Hoj!

 

 När Kapten är klar med sitt arbete på båten så kommer han och hjälper till. Vi hämtar ett stort sopkärl som står hundra meter bort, för att lasta i allt det som Styrman plockat upp under de fem timmarna hon höll på...
 
 
 När vi kom tillbaka till Wilma så passade vi på att hänga upp vår julbelysning...Kapten klättrade upp till masttoppen och nu lyser det fint om kvällarna hemma hos oss...
 
Over and Out

 

1 Dan Olsson:

skriven

Hej på er! Vilken fantastisk berättelse och initiativ det ska bli kul att följa detta. Heja er!

Svar: Tack snälla, ja visst ska det bli kul att se hur rent och snyggt det blir och även hur reaktionerna blir hos lokalbefolkningen. Kanske att vi kan så ett frö till ändrad attityd och mer framtidstro. Kul också att man så lätt får kontakt med grekerna, vilket annars inte är helt lätt.
Projekt Sunshine

2 Christina:

skriven

Fantastiskt 😃😃😃😃🤗🤗🤗...... så härligt att läsa och ” snacka om ringar på vattnet”....... vilken tjej 👏🏻👏🏻👏🏻👏🏻👏🏻
Blir stolt över att ha er som vänner 🤗🤗🤗🤗 Och så fint ”Wilma” skiner .... ni måste ju synas riktigt bra där 😉♥️
Här fortsätter vårt gråa väder som vanligt och dagarna blir färre för var dag inför att se alla barn och barnbarns ögon glittra 🥰 och tre födelsedagar bara i vår familj, dotter, barnbarn och far på självaste julafton ...😊😀🎉🎉🎉 Sedan ör det nyår , ett barnbarn den 7:e och ett den 12:e samtidigt sim Mikael och därefter dotter den 16:e..... ser framemot semester efter det 😃🥰😳😃🤗🎉😘🤗

Svar: Ja förstår att ni behöver semester mellan varven, ni är ju ett stort gäng som ska firas där kalasen avlöser varandra. Ja här skiner Wilma så fint nu med sin julbelysning....och stranden håller sakta på att rensas ren från plast. När det är gjort kan vi attackera nästa strand hi hi hi. Tack tack, för värmade ord, Kram
Projekt Sunshine

3 Inga-Lill:

skriven

Underbart! Må vara lite känslig och lätt julhysterisk, men jag blev rörd och lycklig. Tack!

Svar: Hej Inga-Lill - så kul att höra ifrån dig vår gamle trogne följare. Så skoj att du blev rörd och lycklig, oavsett om det är juletider som förstärker eller inte. Ha en riktigt god jul! Kram från oss.
Projekt Sunshine

Kommentera här: